Friday, November 21, 2008

Vad är bra med kärlek?

Just det..
Vad är kärlek egentligen bra för?
Om du har kärlek till en viss person, och denna person sårar dig.
Så blir du ju väldigt ledsen.
Men om denna person som du kanske istället bara gillar och känner lite lätt, skulle såra dig.
Skulle iaf bara jag rycka på axlarna och tänka let it be/ok. Och inte göra så mycket väsen av de hela.
 
Både har hänt mig, ( Vem har det inte hänt för!? ) och ja må säga att det sistnämnda var betydligt behagligare att hantera.
 
Så, vad är bra med kärlek? när det i slutändan kanske bara sårar dig!? är det värt att ta chansen? 
 
berätta, vad är kärlek för dig?
 
 

4 comments:

Anonymous said...

Visst gör det ont att bli sårad, men det är värt allt om man hittar ngn man verkligen vill spendera sitt liv med.

I längden gör det nog ondare att inte ha ngn alls och känna denna saknad som jag vet att vi alla gör.

Kärlek för mig är att ha ngn som finns där och stöttar mig i vått o tort och jag samma med honom. Ngn jag kan ha kul med och även vara allvarlig med. Ngn som ser det goa i mig och inte mina fel. Skulle kunna fortsätta, men då skulle denna kommentar bli allt för lång...

Hoppas du hittar det du söker Emil, tror även du vill ha ngn att dela ditt liv med. Våga bara ta chansen!!!

Anonymous said...

Kärlek är underbart, det gör en glad, sprallig, ja u name it. Tro mig jag har fasiken blivit så stenhård dumpad x antal ggr men är fortf optimist (nästan iaf)... men det finns inte mga saker som är bättre än att bara gosa in sig hos den man gillar... =) Fan vad rörigt det blev men du fattar nog. Ha det kalas... kram kram

Nilla said...

Om kärleken är besvarad så är det ju något helt underbart. Ruset man känner i hela kroppen när man är med den man tycker om är ju bättre än alla möjliga droger i världen, och kärleken kan göra en glad.
Men så är det ju tyvärr så att man kan bli sårad av den man gillar. Den kanske inte gillar en tillbaka på samma sätt, och det är inte särskilt kul. Det är snarare en pina, och just då förbannar man de där dumma känslorna man får i kroppen, samtidigt som man på sätt och vis gillar dem, förstår du vad jag menar?
Men man tar sig ju igenom det på ett sätt eller annat, och hittar ett nytt "offer" och vem vet, tillslut kanske man hittar den man vill tillbringa resten av sitt liv med, och just då är livet helt underbart :)

Tycker denna dikt passar rätt bra in på detta ämne, den stämmer ganska bra överens med verkligheten, eller hur?:
Att älska någon obesvarat, är svårt.
Att älska någon i smyg, är spännande.
Att älska någon för evigt, är ovanligt.
Att älska diviga killar, är hemskt.
Men att älska dig, är underbart! <3

Anonymous said...

Kärlek för mig är trygghet, tillit och humor.
Jag vet inte varför jag fastnat i detta "något" de senaste åren. Egentligen vet jag inte vad det är vi haft, jag och M, jag vet bara att jag tycker om den människan fruktansvärt mycket. Frågan är om det är värt att ens lägga energi på för att få en framtid tillsammans.... Jag tror inte det.

Kärlek är att vakna på söndagmorgon och le mot varandra och ligga och kramas, hångla, busa, skratta, sova och älska hela dagen. Kanske äta med. Gå ut och gå. Rulla runt som barn i snön...

Du fick mig att tänka till lite här... Det har jag och M aldrig haft. Så vad saknar jag hos honom?

Hoppas du hittar det du söker. Själv ska jag leta vidare. :)